I början av sommaren biföll riksdagen regeringens förslag om att genomföra den första halvan av En straffreform. Förslaget innehöll en stor uppsättning straffskärpningar[1] men utgjorde bara hälften av det reformpaket som presenterades av Straffreformutredningen i juni 2025. Den andra halvan, Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem, röstades igenom den 13 augusti,[2] men lagändringarna är än inte tidsatta. Det betyder att riksdagen valde att låta lagändringarna träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.
Den proposition som nu bifallits innehåller en reform av påföljdssystemet. Det innebär att man ska införa ett system med villkorligt fängelse. Domstolens påföljdsval kommer stå mellan straffen böter och fängelse.[3] Fängelset kommer avtjänas på anstalt (ovillkorligt fängelse) om inte rätten beslutar att straffet ska vara villkorligt. Straffet ska då förenas med olika tilläggssanktioner. Genom förslaget avskaffas också presumtionen mot fängelse och påföljdsbestämningen skärps generellt. Bland annat förändras regleringen av asperationsprincipen (den så kallade ”mängdrabatten”). Det innebär att den som döms för flera brott vid samma tillfälle generellt kommer att dömas till ett längre (fängelse)straff än tidigare.
Dessa lagändringar kommer innebära en avsevärd fängelseexpansion. Att domstolarna ska döma ut fler och längre fängelsestraff var också uttryckligen ett av syftena bakom förslagen.[4] Men det är oklart hur många människor det kommer röra sig om. Regeringen har konstaterat att de samverkande effekterna av förslagen är svårbedömda, bland annat på grund av ”att ett flertal straffrättsliga reformer genomförs samtidigt”[5]. När riksdagen nu röstat igenom förslaget, är det därför värt att åter försöka granska vad vi vet om vilka konsekvenser det kan röra sig om, inför de beslut om ikraftträdande som väntar.
***
Kriminalvården har försökt uppskatta konsekvenserna av dessa lagändringar sedan Straffreformutredningen fick sitt direktiv sommaren 2023, först i Kriminalvårdens kapacitetsrapport för 2024–2033. Myndigheten uppskattade då att medelantalet fängelseklienter skulle kunna komma att uppgå till strax över 35 000 personer år 2033, mot bakgrund av tidigare straffskärpningar och det reformarbete som i övrigt pågick.[6] Det kan jämföras med att Kriminalvården året dessförinnan, innan Tidöavtalets planerade reformer togs i beaktande, bedömde att de skulle ha ett behov av 7 800 platser år 2032.[7]
I Kriminalvårdens kapacitetsrapport från 2025 använde myndigheten fyra olika scenarier för att uppskatta platsbehovet. De olika scenarierna var ett sätt att ta höjd för de olika förslag som skulle kunna komma att lämnas av Straffreformutredningen och av den utredning som såg över reglerna för villkorlig frigivning. Skulle villkorlig frigivning slopas helt och Straffreformutredningen lämna mer genomgripande förslag, uppskattade Kriminalvården att antalet fängelseklienter år 2034 skulle komma att uppgå till 41 000.[8]
I Kriminalvårdens plan för kapacitet 2026–2035 räknade myndigheten både på effekterna av de reformer som vid det laget trätt i kraft, och på effekterna av sådana reformer som än inte var tidsatta. Kriminalvårdens prognos pekade då på att anstalterna skulle behöva rymma ca 16 000 personer år 2035 till följd av de straffskärpningar som trätt i kraft eller vars genomförande finansierats genom 2026 års budgetproposition.[10]
Men det ger inte hela bilden av den fängelsexpansion som väntar.
För alla reformer som bifallits av riksdagen har än inte tidsatts. Till exempel ska andelen av strafftiden som ska avtjänas innan villkorlig frigivning stegvis höjas från två tredjedelar till tre fjärdedelar. Den nya kvotdelen trädde i kraft den 1 januari 2026 för straff som är sex år eller längre. Därefter ska kvotdelen utökas till att stegvis omfatta alla straff.[11] Utredningen ställde sig inte bakom förslaget, men beräknade att en sådan ändring av samtliga strafftider skulle innebära 1 167 tillkommande fängelseår, till en kostnad om 2,2 miljarder kr för Kriminalvården.[12] Regeringen beräknade att kostnaden för att genomföra alla förslag skulle bli avsevärt högre, uppskattningsvis 4 500 miljoner kr per år. Regeringen bekräftade också målsättningen om att regeln om trefjärdedels-frigivning ska komma att gälla ”för alla fängelsestraff när Kriminalvårdens kapacitet medger det”.[13] Enligt Kriminalvården skulle en ändrad kvotdel för villkorlig frigivning för fängelsestraff kortare än sex år innebära 1 500 ytterligare fängelseklienter.[14] Inte heller Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem har än fått ett datum för ikraftträdande. Kriminalvården beräknade därför i början av året att dessa icke-tidsatta reformer skulle innebära att medelantalet fängelseklienter i stället blir ca 27 500 år 2035.[15]
Reformerna kommer dessutom få konsekvenser efter 2035. Kriminalvården beräknade att den totala effekten av reformerna skulle innebära ett medelantal fängelseklienter och häktade om 36 000. Kriminalvården skulle då behöva planera för ett behov av ca 34 000 häktes- och anstaltsplatser, i jämförelse med de 19 500 platser Kriminalvården planerat att ha år 2035. Det är ett platsbehov som myndigheten tidigast bedömde sig kunna tillgodose år 2040 till en kostnad av mellan 65 och 70 miljarder.[16]
Det måste också beaktas att vissa förslag som än inte blivit tidsatta, har fått en mer genomgripande utformning än tidigare beräknat. När Kriminalvården beräknade konsekvenserna av Straffreformutredningen förslag tidigare i år utgick de ifrån att förslaget skulle likna utredningens alternativförslag, enligt vilket straffen ”för de tre svåraste brotten ska mätas fullt ut”.[17] Straffreformutredningen hade uppskattat att ett sådant förslag skulle innebära 8 417 tillkommande fängelseår, per år, varav 5 611 år skulle verkställas i anstalt (med en tvåtredjedelsfrigivning). Totalt skulle dygnskostnaden för reformen innebära en ökad kostnad om 8,2 miljarder för Kriminalvården. Det förslag utredningen ställde sig bakom uppskattades vara 2,8 miljarder billigare.[18]
Regeringen valde att presentera ett förslag enligt vilket domstolens påföljdsbestämning ska utgå från straffvärdet för vart och ett av brotten. Domstolen ska visserligen alltid göra en helhetsbedömning av brottslighetens samlade straffvärde, men vid den bedömningen uttalade regeringen att det i ”normala fall” inte bör finnas anledning att frångå det sammanlagda straffvärdet av de enskilda brotten förrän ”efter en sammanläggning av straffvärdena för de tre allvarligaste brotten”.[19] Regeringen bedömde mot denna bakgrund att kostnaden för deras nya förslag, utan hänsyn tagen till samverkande effekter med andra lagändringar, skulle uppgå till 12,3 miljarder ”till följd av ett ökat behov av anstaltsplatser”. Då beaktades alltså inte effekterna av de andra reformerna inom ramen för En straffreform och inte heller andra ändringar såsom reformerna av påföljdsbestämningen för unga lagöverträdare. När regeringen uppskattade propositionens totala kostnad, innefattande ”vissa samverkanseffekter” mellan förslagen i propositionen och andra straffrättsliga reformer, landade den i en totalkostnad om 38,6 miljarder kr per år för Kriminalvården, när reformen fått full effekt.[20] I jämförelse uppskattade Straffreformutredningen konsekvenserna av sina egna förslag till totalt 16,3 miljarder kr per år, vilket skulle motsvara 16 000 nya fängelseår per år varav 10 700 som skulle avtjänas på anstalt – om man utgår ifrån en tvåtredjedelsfrigivning.[21]
Kriminalvården utgick alltså tidigare i år från att Straffreformutredningens förslag och en stegvis övergång till trefjärdedelsfrigivning skulle innebära ytterligare 12 000 fängelseklienter, jämfört med de ca 16 000 fängelseklienter myndigheten prognosticerat för.[22] Regeringen kom sedan att presentera ett förslag som skulle kosta mer än dubbelt så mycket som Straffreformutredningen hade uppskattat. Kriminalvården har mot denna bakgrund presenterat en uppföljning av planen för utökad kapacitet. I den beräknar myndigheten att bara regeringens förslag om Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem kommer leda till 24 000 nya fängelseklienter.[23] Totalt kan medelantalet fängelseklienter därmed komma att uppgå till ca 16 000 personer år 2035, om man beaktar de reformer som har tidsatts[24], till 33 000 om även icke-tidsatta reformer beaktas, och till totalt 43 000 personer på sikt.[25] Totalkostnaden för denna expansion beräknas uppgå till mellan 80 och 85 miljarder kronor, per år.[26]
***
Vid beräkningen av Kriminalvårdens utbyggnad och platsbehov bör beaktas att myndigheten sedan flera år tillbaka dubbelbelägger i princip alla ytor som kan dubbelbeläggas.[27] Kriminalvården förnyade år 2024 sina anvisningar om dubbelbeläggning och frångick därigenom myndighetens tidigare utgångspunkt om att intagna i anstalt ska ha möjlighet att vistas i ett eget bostadsrum i anslutning till dygnsvilan.[28] De nya anvisningarna innebar därtill en ökad möjlighet att dubbelbelägga mindre celler.[29] JO har uttalat att dubbelbeläggningen fått ”omfattande och allvarliga konsekvenser” för de intagna och att det finns en risk att de intagna ”utsätts för omänsklig eller förnedrande behandling”.[30]
Den utbyggnad som nu planeras utgår inte från att Kriminalvården skulle avsluta dubbelbeläggningen. Kriminalvården har tvärtom uttalat att myndigheten inte kommer att kunna följa alla JOs rekommendationer och att det helt enkelt beror på platssituationen. Vissa dubbelbelagda celler ska permanentas och förutsättningarna för att fasa ut de minsta cellerna beror ”i första hand på hur inflödet till Kriminalvården kommer att se ut framåt”. Kriminalvården räknar också med att de nya anstalterna som byggs ska möjliggöra fortsatt dubbelbeläggning.[31] Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som bland annat ska överväga ändringar av verkställighetslagstiftningen för att därtill göra det lättare för Kriminalvården att ”använda alternativa och tillfälliga platslösningar”.[32] Men oavsett förutsättningarna för utbyggnaden har Kriminalvården uttalat att myndigheten inte bedömer det som möjligt att personalförsörja den kapacitetsutbyggnad som nu kommer krävas. Konsekvenserna, är ”risker kring säkerhet, arbetsmiljö, humanitära förutsättningar och sysselsättningsmöjligheter för intagna, samt Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete”. Verksamheten skulle behöva ”bedrivas på ett helt annat sätt jämfört med hur den bedrivs idag” med en ”ändrad inriktning för Kriminalvården”.[33]
***
De senaste tio åren har antalet intagna fördubblats. I dag har mer än 9 000 personer en pågående fängelseverkställighet.[34] Antalet utdömda fängelsestraff har ökat med 48 % sedan 2016 och den totala utdömda strafftiden med 141 %.[35] Sist antalet intagna var så högt sett till befolkningsstorleken var under sena 1800-talet.[36]
Redan denna fängelsexpansion innebär att Sverige skiljer sig markant från de övriga nordiska länderna.[39] Det har också tidigare poängterats att en fängelsepopulation om ca 35 000 personer skulle utgöra en fängelseexpansion ”utan motstycke”. Det skulle innebära att Sverige får ett fångtal på ungefär 300 per hundratusen invånare, ett fångtal jämförbart med till exempel Ryssland och Turkiet, avsevärt högre än något annat EU-land. [40]
Med Kriminalvårdens senaste prognoser i beräkning, skulle fångtalet dock bli ännu högre. [41]
Efter mandatperiodens slut står det klart att även om den villkorliga frigivningen inte avskaffades, så skärptes den på ett mer ingripande sätt än vad utredningen bakom förslaget föreslog, till större kostnader än vad utredningen beräknade. På samma sätt fick reglerna för påföljdsbestämning i vissa särskilt betydande delar en annan utformning än vad Straffreformutredning föreslog, till större kostnader än vad utredningen beräknade. Dessa reformer samverkar med varandra, och med de andra straffskärpningar som genomförts under 2010- och 2020-talet. Hur många kommer då sitta i fängelse i framtiden? Denna översyn ger stöd för tre slutsatser:
För det första, att ingen egentligen vet eller har haft möjlighet att bedöma de sammantagna och samverkande konsekvenserna av de olika reformer som nu beslutats. Kriminalvården har uppmärksammat att även deras prognos är behäftad med ”betydligt större osäkerheter” än de stora osäkerheter som deras klientprognoser i normala fall präglas av, bland annat på grund av bristerna i konsekvensbeskrivningen av Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem.[43]
För det andra, att det finns skäl att anta att konsekvenserna kan komma att överstiga vad som beräknats i tidigare kapacitetsuppskattningar, så som Kriminalvården nu redovisat,
Och för det tredje, att vi vet att reformerna i vart fall skulle innebära en historiskt omfattande och kostsam fängelseexpansion varigenom Sverige skulle få en fängelsepopulation som, sett till befolkningsstorleken, är större än den är i de flesta andra länder. Konsekvenserna härav, är alltjämt okända.[44]
[1] Prop. 2025/26:218, Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor.
[2] Riksdagen, Beslut den 13 augusti 2026: Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem, https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/beslut/beslut-ett-nytt-straffrattsligt-pafoljdssystem_hdc320260813juu48/ (hämtad 2026-08-31).
[3] Tillkommer gör också andra påföljder för brott, det vill säga överlämnande till rättspsykiatrisk vård, de särskilda ungdomspåföljderna och säkerhetsförvaring.
[4] Prop. 2025/26:218 s. 44; Prop. 2025/26:297, Ett nytt påföljdssystem, s. 120.
[5] Prop. 2025/26:297, Ett nytt påföljdssystem, s. 525–526.
[6] Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2024–2033, KV 2023–14991, https://www.kriminalvarden22–24/link/ddc631c789844f8ab8d38d044f5be38e.aspx, s. 22–24 (hämtad 2026-08-31).
[7] Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2023–2032, KV 2023-2323, s. 19, 34.
[8] Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2025–2034, KV 2025–3916, s. 26–29.
[9] Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2025–2034, KV 2025–3916 s. 29.
[10] Kriminalvårdens plan för kapacitet, 2026–2035, KV 2025-17447, https://www.kriminalvarden.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/kriminalvardens-plan-for-kapacitet-2026-2035.pdf, s. 15-16 (hämtad 2026-08-31).
[11] Prop. 2025/26:34, Skärpta regler för villkorlig frigivning, s. 6, 12–13.
[12] SOU 2024:48, Ett ändamålsenligt samhällsskydd, s. 1131.
[13] Prop. 2025/26:34 s. 31–38, 89–90, 98–99.
[14] Kriminalvårdens plan för kapacitet, 2026–2035, KV 2025-17447, https://www.kriminalvarden.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/kriminalvardens-plan-for-kapacitet-2026-2035.pdf, s. 31.
[15] Kriminalvårdens plan för kapacitet, 2026–2035, KV 2025-17447, https://www.kriminalvarden.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/kriminalvardens-plan-for-kapacitet-2026-2035.pdf, s. 32.
[16] Kriminalvårdens plan för kapacitet, 2026–2035, KV 2025-17447, https://www.kriminalvarden.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/kriminalvardens-plan-for-kapacitet-2026-2035.pdf, s. 19, 31–33 (hämtad 2026-08-31).
[17] Kriminalvårdens plan för kapacitet, 2026–2035, KV 2025-17447, https://www.kriminalvarden.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/kriminalvardens-plan-for-kapacitet-2026-2035.pdf, s. 31.
[18] SOU 2025:66, En straffreform, s. 1797, 1845–1846.
[19] Prop. 2025/26:297 s. 419–426.
[20] Prop. 2025/26:297 s. 524–526.
[21] SOU 2025:66 s. 1814.
[22] Kriminalvårdens plan för kapacitet, 2026–2035, KV 2025-17447, https://www.kriminalvarden.se/globalassets/dokument/regeringsuppdrag/kriminalvardens-plan-for-kapacitet-2026-2035.pdf, s. 31.
[23] Kriminalvården, Uppföljning av plan för utökad kapacitet, Ju2026/01683, KV 2026-20893, s. 17.
[24] Kriminalvården, Uppföljning av plan för utökad kapacitet, Ju2026/01683, KV 2026-20893, s. 8–9
[25] Kriminalvården, Uppföljning av plan för utökad kapacitet, Ju2026/01683, KV 2026-20893, s. 15–17.
[26] Kriminalvården, Uppföljning av plan för utökad kapacitet, Ju2026/01683, KV 2026-20893, s. 20.
[27] Kriminalvården, Kriminalvårdens kapacitetsrapport 2025-2034, KV 2025–3916, s. 10–11, 59.
[28] Jfr Kriminalvårdens anvisningar för dubbelbeläggning i anstalt och i häkte (2020:8) s. 8–9 och Kriminalvårdens anvisningar för beläggning av fler än en intagen i samma utrymme (2024:4) s. 6, 10–11.
[29] Påhlsson, Rapport från Opcat-enheten: Dubbelbeläggningens konsekvenser för intagna i anstalt, https://www.jo.se/app/uploads/2025/05/jo-dubbelbelaggningens-konsekvenser-for-intagna-i-anstalt-webb.pdf, s. 11, 31, 36 (hämtad 2026-08-31).
[30] Påhlsson, Rapport från Opcat-enheten: Dubbelbeläggningens konsekvenser för intagna i anstalt, (hämtad 2026-08-31), s. 55.
[31] Kriminalvården, Analys klar efter JO-kritiken, https://www.kriminalvarden.se/aktuellt-och-media/nyhetsarkiv/2026/april/analys-klar-efter-jo-kritiken/ (publicerad 2026-04-14, hämtad 2026-08-31)
[32] Dir 2025:80, En översyn av häkteslagen och fängelselagen i syfte att underlätta för Kriminalvårdens expansion, s. 5.
[33] Kriminalvården, Uppföljning av plan för utökad kapacitet, Ju2026/01683, KV 2026-20893, s. 4, 20.
[34] Brottsförebyggande rådet, Fler intagna i fängelse och överbelagda anstalter, https://bra.se/nyheter/arkiv/2025-08-28-fler-intagna-i-fangelse-och-overbelagda-anstalter (publicerad 2025-08-28, hämtad 2026-08-31); Kriminalvården, Statistik om fängelse, https://www.kriminalvarden.se/om-oss/statistik/fangelse/ (publicerad 2026-08-24, hämtad 2026-08-31)
[35] Brå, Personer lagförda för brott, https://bra.se/statistik/statistik-om-rattsvasendet/personer-lagforda-for-brott, (senast uppdaterad 2026-06-17).
[36] Brå, Utvecklingen av straffmassan och strafftider: En statistik analys av lagändringar för brott som begåtts 2011-2022 (Rapport 2025:18) s. 36; Vourela, Historical Criminal Statistics – Sweden Sentences and Prisons, https://criminalstatistics.fi/sweden-sentences-and-prisons/ (hämtad 2025-08-31).
[37] Brå, Statistikraport 2024 Kriminalvård: Fängelse och häkte (2025), s. 11.
[38] Brå, Personer lagförda för brott 2025, s. 29 (2026).
[39] Lappi-Seppälä, T. Incarceration and Crime Trends: Assessing the Impact of Crime on the Use of Imprisonment. Crim Law Forum 36, 269–305 (2025). https://doi.org/10.1007/s10609-025-09503-8, s. 279–280.
[40] Hörnqvist, Fängelseexpansion utan motstycke?, Tidskrift för Kriminalvård, https://www.tfkriminalvard.se/debatt/fangelseexpansion-utan-motstycke/ (2024).
[41] Estrada Dörner, Lönnqvist och Tham, ”Skenande nota för att bura in alla nya fängelsekunder”, DN 2026-10-15, https://www.dn.se/debatt/skenande-nota-for-att-bura-in-alla-nya-fangelsekunder/.
[42] Graf av Tapio Lappi-Seppälä. publicerad i Bennet och Nikka, Sweden’s prison population has doubled in a decade, and is set to spike even further – here’s why, The Conversation, https://theconversation.com/swedens-prison-population-has-doubled-in-a-decade-and-is-set-to-spike-even-further-heres-why-285193 (2026).
[43] Kriminalvården, Uppföljning av plan för utökad kapacitet, Ju2026/01683, KV 2026-20893, s. 14–15.
[44] Se till exempel Estrada Dörner, Lönnqvist och Tham, ”Skenande nota för att bura in alla nya fängelsekunder”, DN 2026-10-15, https://www.dn.se/debatt/skenande-nota-for-att-bura-in-alla-nya-fangelsekunder/ och Bennet och Nikka, Sweden’s prison population has doubled in a decade, and is set to spike even further – here’s why, The Conversation, https://theconversation.com/swedens-prison-population-has-doubled-in-a-decade-and-is-set-to-spike-even-further-heres-why-285193.